På förra kryssningen blev det en glass om dagen. Och en massa annat! Klart att det märks! Foto: K. Scheiderbauer.

Jag älskar ju att resa som ni nog vet och mellan varven blir det en hel del av den varan, bland annat kryssningar. Även om jag tycker resor är bland det roligaste som finns, är fördelarna med att stanna hemma även dem flera. Till exempel har man koll på hälsorutinerna…

Resor innebär ofta mycket stillasittande (det gör det i och för sig när jag sitter och skriver hemma också men jag har frihet att ta pauser på ett annat sätt också) plus att det kanske inte alltid går att äta den mat man vill eller när man vill. Eller som på kryssningar – man börjar äta all slags mat och vid alla möjliga och omöjliga tidpunkter…!

Periodvis slungas jag därför helt ur spåret och knölar in mig i helt andra banor. Kroppen (som ju i detta hänseende bär på den gamla stenåldersuppfattningen att den ska suga åt sig kalorier för att bunkra till fattiga dagar för överlevnad) vänjer sig läskigt snabbt vid att bli matad med kolhydrater och socker och det kan bli svårt att bryta sådana mönster.

Allt handlar om tajming

När jag nyligen viktmässigt nådde en all time high insåg jag att jag måste ta tag i det, om inte annat för bankkontots skull – det var det eller köpa ny garderob! Skämt åsido, jag är lång och det syns inte alltid lika lätt när jag går upp ett par kilo, men det sitter där och gör att kläderna spänner. Och inte minst sommartid är det ju himla trist!

Så, vad gör man då? För mig personligen handlar det jättemycket om tajming. Jag måste invänta tidpunkten då både mitt sinne och kropp är med på noterna, annars är det dömt att misslyckas dag 1. Just nu känns det bra, väldigt bra till och med, och inte ett dugg svårt att hålla mig till måltiderna och inte småäta, dra ner lite på portionerna, dra upp lite på fettet och inte minst skippa sötsaker och minimera kolhydratintaget.

Kör jag noll kolhydrater håller jag nästan på att svimma, jag får yrselattacker och grejar inte att fungera normalt. Så för mig passar istället en minskning och ett mer kontrollerat intag kombinerat med motion. Att låta bli kolhydrater verkar också reglera mitt sötsug vilket jag läst att fler upplevt, och det hjälper ju onekligen till lite extra!

Att ta eget ansvar

En annan sak jag vill ventilera (berätta gärna hur Ni känner kring detta) är uppfattningen som verkar råda att man inte klarar av sådant här själv. Jag är kanske korkad och envis, men jag blir faktiskt arg! Det känns som ett affärsmässigt tilltag från hälsoföretag, träningsindustrin och dylikt att påstå att jag – en vuxen kvinna – inte skulle kunna klara av att bemästra mig själv?

Hela det här synsättet verkar vilja få oss att tro att vi är okontrollerbara ätmaskiner och svullodemoner som inte kan styra vårt eget beteende. För bara då behöver vi alla dessa coacher.

Jag har faktiskt haft PT (på kryssning) och visst var det bra. Foto: Kristofer Scheiderbauer.

Missförstå mig nu inte, jag tror absolut att det går både lättare och snabbare med en PT eller hälsocoach (oavsett om det är någon som vägleder en på gymmet eller med kosten eller allra helst både och), men jag tror också att vissa KAN klara av det utmärkt på egen hand och på sitt eget sätt. Ingen kan väl vara mer expert på sig själv än en själv?

Att hitta sin motivation

För några år sedan var jag faktiskt på besök hos ett hälsoföretag som sysslar just med både träning och kostupplägg för sina kunder och blev mäkta besviken. Dels på deras attityd (de sa i princip rakt ut att ”du kommer inte klara av detta på egen hand” vilket inte kändes särskilt stärkande eller positivt) dels på att min potentiella ”vägledare” inte verkade uppnått så mycket själv, jag frågade henne rakt ut och hon började då skruva på sig och fick erkänna att ”just nu låg hon inte så bra till men…” – snacka om dubbelmoral!

Effekt fick det dock. Jag fick motivation att överbevisa henne och gick den närmaste tiden ner flera kilo i vikt genom att göra exakt det hon berättat, men på egen hand (vilket jag inte skulle klara enligt damen ifråga).

Dessa grönsaker blev faktiskt en fräsch grönsaksjuice som också är något jag älskar att göra!

Den läskiga smoothien jag fått med mig förstår jag att man tappar i vikt av; jag mådde så illa efteråt att jag inte kunde äta på timmar, haha! Istället kokade jag egna grönsakssoppor och hade att ”ta till”, dricka av före måltiderna (för att ”fylla ut” med något nyttigt istället för att avsluta måltiden med en macka som tidigare om jag inte tyckte jag var mätt nog) plus att ibland äta till lunch.

Att ha målbilden klar

Kunskap är dock alltid rätt, tips likaså. Och så beror det ju helt på var man står i utgångsläget, vart man är på väg och vilka mål man vill nå. Om man har ett allvarligt akut hälsoproblem, en ätstörning eller ska delta i något lopp/tävling av något slag – ja då är det nog helt rätt väg att gå att anlita en expert på respektive område.

För egen del handlar det bara om vanlig enkel vardagsmatematik inom kalorier och hälsa. Just nu om att justera, komma tillbaka på rätt bana igen, få in mer rörelse och aktivitet. Jag vill tro på att jag kan bli min egen hälsocoach, att hitta tillbaka till rätt spår känns det redan som att jag gjort. Nu gäller det bara att hålla sig kvar där. 🙂