Efter den sköna massagen satte vi oss (Kristofer hade också fått en…) att slappa i spaavdelningens främre inglasade del med utsikt mot havet. Det var en fin kväll, tro det eller ej, och vi njöt av lugnet, utsikten, varsitt äpple och lite läsning i form av tidningar som låg framme.
Efter en stund var vi redo att se oss omkring. Flera nyheter hade också tillkommit sedan vårt senaste besök.
Jag gillar att man kan röra sig både inne och ute, att man kan bada i havet (och att det finns behändiga duschar att skölja av sand i efteråt) eller ute i varma källor, i en större pool inne eller doppa sig iskallt om man föredrar efter en bastusittning. Man skapar sig sin egen ritual helt enkelt, efter preferens, väder och sällskap…
Det finns flera bastur, två varma som jag kunde hitta i alla fall (båda med utsikt) samt en ångbastu inne i omklädningsrummet. De hade även lagt till en grund, avlång varm källa sedan sist. Den påminner lite om den i Falkenberg fast utan kristallkrona över och med en öppen spis istället. Det finns även flera sittytor utomhus samt solsängar (fast bara en hade dyna när vi var där). Just detta att skapa flera mindre ytor är smart för ”mysighetsfaktorn”!
Trots att klockan tickade på, vi hade ju en middag som väntade, kunde jag inte slita mig. Särskilt inte när alla andra verkade droppa av (förmodligen för att göra sig iordning till middagen) och spat blev lugnare och mer avbefolkat. Bara liiite till bad jag in man och sjönk olydigt ner i den varma utomhuskällan och lät blicken vila ut mot havet. För är det inte just det som är spa – att släppa tid och rum, och att bara låta sig vara? Och exakt det gjorde jag.