Heliga Hildegard

Igår var vi på restaurang. Sambon ville in och så att säga etablera vår ankomst till byn genom att visa sig på de lokala värdshusen där de känner honom – och så längtade vi efter Wienerschnitzel! 🙂

Mål ett var det lite enklare Gasthof Taube men det var stängt, de hade vilodag. Lös gjorde det däremot inne på Hotel Schwanen en kort promenad bort. Schwanen, hade jag fått förklarat för mig, är finare och dyrare. Sitt gourmetrykte hade de matchat med nyrenoverad fasad och toppmodern restaurang.

Vid entrén, intill menyn, stod ett fat med kaksmulor. Ja, eller bitar kanske snarare. Det var svårt att avgöra om det var någon slags konstinstallation eller om det var till för att smaka men vips hade en kakbit åkt in i munnen på mig innan jag tänkt tanken klart :-). Mmmm, ljuva himmelrike! Tänk er en kusin till pepparkakan, inte fullt så söt dock och med en lite annan kryddmix. Spännande och väldigt god.

Under tiden stod sambon bredvid och läste på menyn. Plötsligt sa han: ”Åhh, här står det om heliga Hildegard, det är ju henne jag tyckt att du ska skriva om!”
”Vaddå, vaddå?” undrade jag ivrigt. ”Är det någon helgdag idag eller särskild högtid?” (Helige Hildegard lät ju onekligen som om vi dagen till ära skulle fira ett lokalt helgon med vår Wienerschnitzel!).

Även om Hildegard von Bingen kanske är helgon för vissa matintresserade så är hon officiellt inte kanoniserad. Hildegard föddes i Tyskland på medeltiden och var både abbedissa och författare. En del kallar henne medeltidens stora naturläkare eftersom hon intresserade sig för hur hälsa och natur hängde ihop och inte minst vilken effekt olika örter hade på vårt välbefinnande.

Förutom att det mesta köket på Schwanen tillagar lyder under Hildegards lära så hittade jag också på menyn särskilda drycker tillredda enligt hennes filosofi. Till varje dryck fanns en förklaring också vad den var bra för, eller mot; migrän, magproblem, feber, influensa och så vidare. Jag valde Kornenkirschensaft för att den verkade mest smaklig. Den skulle vara bra för magen, stärka energin och immunförsvaret. Menyn utlovade också ett högt innehåll av vitamin C, järn och Kalium. In kom ett högt glas med vackert rubinrött innehåll som smakade lite sött men mest friskt, och väldigt gott! Åh vad jag älskar när maten får ytterligare mening än att bara mätta! Mat som medicin, det är grejer det!

Efter en trevlig men lite nervös middag (Isac var inte på samma restauranghumör som oss och krävde konstant pyssel och underhållning) bad vi att få betala. In med notan kom ett litet paket med samma kakkross som jag inte hade kunnat motstå i entrén när vi kom. ”Hildegard Nervenkekse” stod det på dem och det passade ju ironiskt nog bra :-).

Innehållsdeklarationen avslöjar att de innehåller dinkelmjöl, rårörssocker, mandel, smör, ägg, kanel, muskot och nejlika. På den lilla påsen står det också att man ska ta sju kakbitar om dagen så blir livslusten och sinnet rent! En trevlig gest att ta efter för ambitiösa kök hemma tycker jag som hyser omtanke om sina gäster och vill få dem att känna sig ompysslade.