Vi är utan vatten. Det verkar ha drabbat hela vårt kvarter här i Birkastan. Folk travar gatorna fram och tillbaka med tomma respektive fyllda vattendunkar till den provisoriska vattenpumpen ur ett hål i gatan.
Det lustiga är att sådana här situationer får något att hända. Plötsligt så ler grannar och boende på samma gata som man inte ens känner igen, som man aldrig ens hejat på förut, och börjar prata när man passerar dem. ”Precis som förr” säger de och vi nickar tillbaka i samförstånd… tänk att lite vattenbrist plötsligt kan skapa gemenskap och en förenande känsla :-).
Vattenbristen får mig också att minnas ett samtal med en indisk man som var på besök i Stockholm för att lära ut sina kunskaper inom Ayurveda; han nämnde just vatten som en njutningskälla vi här i Sverige verkar ta för givet. Själv sa han sig njuta på ett alldeles särskilt sätt av att bara ta en dusch och känna vattnet rinna utmed kroppen.
Och visst, nog för att jag njuter när jag duschar, men det klart vi här i väst tar för givet att vattnet ska flöda när vi vrider på kran. Den obegränsade tillgången till rent vatten är en lyx vi inte ens reflekterar över. Det är först när man står utan det som man blir ödmjuk…
Därför skickar jag denna kväll en tanke till alla dem som är utan rent vatten, ja kanske utan vatten överhuvudtaget. Och när det flödar ur kranarna igen ska jag tacksamt njuta varendaste droppe, vare sig jag dricker dem eller duschar i dem.
Det är märkligt hur man kan ta en dusch eller ett glas vatten för givet – men njuta av varenda droppe när man besöker ett spa! =) Hoppas att det snart åtgärdas så att ni inte behöver bära vatten ”som förr”.
Bra synpunkt! Visst är det så att på spa där njuter vi. Men bra också att även spaanläggningarna börjar se över sina reningssystem mm för att bli mer miljövänliga.