Pandemin har satt folkhälsa högt upp på dagordningen. Men redan innan covid-19 visste vi att bättre levnadsvanor kan förebygga tusentals förtida dödsfall varje år. Ändå saknar Sverige en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och hälsosammare matvanor. Det vill Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden ändra på och lanserar nu initiativet ”Folkhälsa för alla”.
Coronapandemin har satt folkhälsa högt på dagordningen. Flera av de levnadsvanor som ökar risken att bli svårt sjuk i covid-19 är desamma som även ökar risken att drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom.
Vuxna sitter still nio timmar per dag
Exempel på riskfaktorer är övervikt, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. Läget är allvarligt och går åt fel håll: över hälften av alla (52 procent) i Sverige har antingen övervikt eller fetma, minst 40 procent uppskattas äta ohälsosamt och i snitt sitter vuxna stilla nio timmar om dagen.
Dessutom växer skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper. Enligt Folkhälsomyndigheten dör personer med lägre utbildning tidigare i hjärt-kärlsjukdom och cancer än de med högre utbildningsnivå. Därtill är den självskattade hälsan sämre.
− Behovet av att förbättra folkhälsan har aldrig varit så uppenbart. Bättre levnadsvanor som att äta hälsosamt och öka sin fysiska aktivitet behövs för att förebygga folksjukdomar, möta kommande pandemier och samtidigt värna vården. Många aktörer gör redan ett viktigt arbete lokalt och regionalt. Men vi behöver gemensamma mål och åtgärder som omfattar flera sektorer, säger Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare.
Bättre levnadsvanor förebygger sjukdom
Glädjande visar forskning att 3 av 10 av alla cancerfall och 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke kan förebyggas med bättre levnadsvanor.
Ändå har Sverige ingen nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor. Det vill Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden ändra på genom initiativet ”Folkhälsa för alla” som lanserades den 8 februari 2021.
− Det måste vara lättare att göra mer hälsosamma val. Även om individen kan påverka sina levnadsvanor har yttre faktorer en avgörande betydelse för vår möjlighet till hälsosamma val. Det ska inte spela någon roll var man bor eller om man har finansiella resurser. Därför behövs åtgärder som skapar samhälleliga förändringar och miljöer som gynnar ett hälsosamt liv för alla, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.
Folkhälsa för alla bjuder in civilsamhälle och andra aktörer att skriva under på behovet av en nationell handlingsplan för att visa regeringen att det finns ett stort stöd runt om i landet. Nästa steg är att uppvakta regeringen, vilket sker senare i vår.
Faktaruta
Hälsosamma matvanor
- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär per dag (motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter, baljväxter och två frukter).
- Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor.
- Ät fisk och skaldjur 2–3 gånger per vecka.
- Ät ett par matskedar osaltade nötter och frön per dag.
- Byta hårda matfetter till oljor och andra mjuka fetter (t ex nyckelhålsmärkt smörgåsfett och flytande margarin).
- Byt feta mejerivaror till mindre feta.
- Ät mindre mängd kött och chark, max 500 gram kött i veckan. Endast en mindre del bör vara charkprodukter, som ofta innehåller mycket salt och mättat fett.
- Håll igen på produkter med mycket socker och minska på saltet.
- Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken.
Fysisk aktivitet
- Alla vuxna från 18 år och uppåt bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktiviteten bör vi sprida ut över flera av veckans dagar och utföra i pass om minst 10 minuter.
- Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller rekommendationen är 30 minuters rask promenad fem dagar per vecka, 20–30 minuters löpning tre dagar per vecka eller en kombination av dessa.
- Muskelstärkande fysisk aktivitet bör vi utföra minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. Vuxna över 65 år bör även träna balans.
- Långvarigt stillasittande bör vi undvika. Rekommendationen är regelbundna korta pauser (”bensträckare”) med någon form av muskelaktivitet under några minuter för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden.
- Alla barn och ungdomar 5–17 år bör; vara fysiskt aktiva i mer än 60 minuter om dagen, ägna sig åt pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan, minst tre gånger i veckan ägna sig åt aktiviteter som belastar skelett och muskulatur.