En av anledningarna till att man vill besöka ett spa kan vara att man känner sig stressad och vill varva ner. Vad som gör många stressade är när de känner att de inte hinner med vad de ”måste” och/eller inte har kontroll över sin tid. Inbromsning är det allra första ordet i en artikel om tid som man kan läsa idag i Svd (klicka här om du vill läsa artikeln i ett nytt fönster).
Artikeln av Anders Haag refererar till en nyutkommen bok av Stefan Klein (Lyckoformeln) som heter Tid – uppleva, utnyttja, uppskatta. Det roliga med sådana här böcker är när de ställer vedertagna begrepp på ända: Finns egentligen tid överhuvudtaget? En del menar att det inte gör det, att det bara är ett sätt för oss att inruta händelseförloppen i en viss ordning skulle man kunna säga men att allt egentligen sker samtidigt…det här kräver förstås i sin tur en helt annan typ av resonemang och kanske till och med livsåskådning, så – tillbaka till artikeln igen.
Haag skriver bland annat om detta att vi uppleveler hur tiden försvinner från oss och känslan av att ”inte ha tid”. Det är förstås inte sant – även om jag själv ofta använder samma uttryck. Jag märker ju att jag har tid för det jag känner lust inför, eftersom det prioriterar jag (som den här bloggen till exempel!), medan mindre lustfyllda sysslor hamnar längre ner på prioriteringslistan. Det här tar tydligen Klein också upp i sin bok – han kallar olusten för en tidstjuv. De andra är stress och brist på koncentration.
Koncentration var väl, förutom den fysiska träningen, det jag övade igår vill jag anta i mitt yogapass. Ett annat sätt i ännu renare form är meditation. Detta, att stilla sinnet, är kanske vad många söker när de åker på spa. Att låta hjärnan vila från vardagens bombardemang av intryck som sliter vår uppmärksamhet än hit än dit och inte låter oss få ro till att arbeta, umgås – eller bara vara.