Det är ganska pampigt när man anländer till Stenungsbaden Yacht Club och kör genom deras stora grindar med stenpelare på vardera sida. Receptionen och lobbyn är också häftig. Det är modernt, trendigt och snyggt, i alla fall om man gillar Gant, Newport och liknande marina stilar. Det gör jag, jag hade till och med min nya jade-gröna Gant-piké på mig när vi klev in på hotellet. Ändå blev jag så besviken när vi kom till vårt rum…
Jag kommer inte ifrån känslan att det känns som två olika firmor inrett hotellet. Vissa delar – som receptionen, lobbyn, spat och den för sin design prisbelönta konferensvillan J.C. Stevens – är hur fina som helst. Andra delar, som exempelvis vårt rum, känns som misslyckade försök att efterapa det övriga.
Jag ogillade rummet direkt. Det stank avlopp och något mer jag helst inte vill tänka på vad det kunde vara, rummet var hett som en bastu (det spelade ingen roll att vi lät AC:en gå på max, den pallade inte att utjämna värmen från rummets södervända läge), jag tyckte inredningen var ful och att de olika möblerna inte passade ihop. Sängen hade bara ett täcke som inte ens räckte på hela bredden och dessutom var lister och delar runt fönstren riktigt slitna. Och detta skulle vara Royal Treat-klassen. Det kändes sunkigt.
Det hjälpte ju inte direkt att de enda andra gästerna på hotellet var en stor konferens på 130 personer som alla rökte som borstbindare och lämnade en hemsk odör efter sig i både hissar (eller rättare sagt hissen, en slutade fungera), runt entrén (där alla askkoppar var) och även ett och annat halvurdrucket ölglas på någon mur. Och om ni minns det jag skrev att jag uppskattade så på Torekov; de små detaljerna som t ex att de bjöd på Nespresso-kaffe i receptionen? På Stenungsbaden står en skylt bredvid kaffeapparaten med något i stil med att man kan köpa ett 10-kort i receptionen så blir det 25 kr/kopp…
På kvällen åt vi middag i restaurangen. Det enda som fanns att välja på var en 2-rätters meny för 345 kr, räkmacka och hamburgare. Det gjorde inget, menyn lät god så vi tog den. Till förrätt serverades en skaldjurscanapé som var liten men jättegod, till huvudrätt fick vi lamm som också var jättebra tillagat dock var tyvärr den ackompanjerande röstin torr och alldeles för salt. Efterrätterna var bra; en passionsfruktscheesecake (långt!) på brownie och en chokladlängd – båda med grädde och färska bär.
Nästa dag efter frukosten (som var okej men inte mer), besökte jag Bluewater Sports & Health Club (de kallar det inte spa). Det var positivt på så sätt att det var bättre än jag mindes det men samtidigt blev jag inte långvarig: den stora duschen mellan deras caldarium, laconium och sanarium fungerade inte vilket jag först märkte när jag försökte använda den och sen för att det stod ett par hantverkare på en stege inne i spat och meckade. Nästa stämningsdödare var när jag låg och njöt i den varma källan ute; då kom en kille som jobbade på spat och sa till mig och en gubbe som just skulle kliva i: ”ni måste gå upp ur poolen, jag ska rengöra den nu, den är smutsig”.
Jag svarade med överdriven, halvt låtsad bestörtning: ”va, låter ni mig kliva ner i en smutsig pool”?! Fast egentligen var jag lite chockad på riktigt…1; så säger man väl inte, man kan väl bara säga att man ber om ursäkt men ”nu ska vi göra den dagliga rengöringen” (vilket man för övrigt kan göra före öppning/efter stängning och inte när de badsugna gästerna just har anlänt). 2, om poolen nu var smutsig så kunde de väl satt upp en skylt att man inte skulle kliva ner i den. För övrigt kändes källan feldimensionerad. Den var så djup så om man lät kroppen sjunka ner såg man inte utsikten över vattnet.
Till det positiva hörde att all personal vi hade att göra med var jättetrevliga. Tyvärr uppvägde det inte de negativa intrycken för mig. Nu fick jag höra att restaurangen står på tur att göras om, så om man väntar på det, lyckas få rum i den tjusiga J.C. Stevens-villan och tar en riktigt läcker behandling (jag har tidigare testat Madonna-favoriten med syre som jag då tyckte var både väl utförd och effektiv); ja då kan det vara värt att åka hit. Eller om man bara vill festa och ha kul – Stenungsbaden Yacht Club har både nöjespaket och dansbandshelger. Fast en lördag kostar det å andra sidan 495 kr extra även som hotellgäst att gå in i spat…
ps. Två saker till; produkterna på rummet var av det trista billiga massproducerade slaget och även i spat hade man tagit bort Möllevik-flaskorna som jag tyckte var så positivt att man hade förut. Men något nytt var tydligen på gång. Hoppas de även sätter in samma produkter på rummen, i alla fall till gäster som har bokat ett spapaket.