Sitter o gräver lite i ämnet duobehandlingar. Det får mig att minnas en rolig spastund i Malaysia, på ön Langkawi. Jag och pojkvännen hade checkat in på lyxiga och superfina Tanjung Rhu Resort och skulle förstås testa deras JivaRhu Spa. Det var lite offseason och inte jättevarmt, just denna dag tror jag dessutom att det regnade. Jag minns i alla fall att jag nästan låg och huttrade lite i hyddan där vi skulle få våra massager, samtidigt av varsin terapeut.
Kvinnorna i Asien är ofta spensliga, små och smala. Så var också de två malaysiskorna som kom in och bugade sig för oss. Med huvuden neråt på bänken upplevde vi inte mycket av varandra mer än att man kunde höra den andre stöna då och då (av smärta eller njutning eller en blandning av de båda). Vi fick både också frågan vilket tryck de skulle massera med. Mjukt sa jag. Hårt sa min kille, lurad av sin malaysiska massörskas finlemmade intryck. Så skrek han till och fick generat ångra sig; normal hårt tryck var nog! Och så plågade han sig igenom massagen under hårda tryck och massagegrepp…
Sensmoralen i denna lilla story är att ”man ska inte döma massören efter kroppshyddan” :-). De är ofta starkare än man tror. Våga säg hur du vill ha det. Din spastund är din och inte till för någon annan. Be om en handduk om du fryser, be dem sänka (eller höja!) musiken eller ljuset om du vill det, och framförallt – säg till om de tar i för mycket, eller inte tillräckligt hårt, för att det ska passa dig.