Kosta Boda Art Hotel i härlig repris

Ni får ursäkta men det blev aldrig tid eller ork att skriva igår. Det är ju så ibland när man är på plats; allt går i ett och för att orka morgondagen blir det för tufft att sitta uppe nattetid och skriva.

När tåget anlände i Lessebo väntade i alla fall en tjusig vit limousine där! Inte illa, eller hur? Jättekul, det vara bara att hoppa in och glida fram den lilla biten som är kvar till Kosta därifrån (nästan så att man hade önskat att det var längre. Kände mig som en rockstar… ;-))

Väl framme på det läckra glashotellet väntade en lunchbuffé, men innan den var slut ursäkta jag mig och avvek från den schemalagda rundvandringen. Jag hade nämligen fått ett program och genast sett att nähä, sådär vill jag inte alls ha det – och så bestämde jag mig för att baka om det direkt på mitt eget lilla vis. Osmidigt kanske någon tycker och infattar sig i ledet men det tycker inte jag; ser jag till att få det som jag vill ha det mår jag ju bättre – vilket faktiskt blir bättre för alla :-).

Det är fint att de använder allt sitt glas i restaurangen, men lunchen imponerade för övrigt endast måttligt.

Att bada och basta efter behandlingar är till exempel no-no för mig; dels vet jag att jag inte har någon lust då (jag är för avslappnad och sömning), dels vill jag inte svettas och bada bort alla fina krämer, men en annan anledning är faktiskt för anläggningens skull: vilket poolsystem eller bastulavar mår bra av oljiga, simmiga rester av feta krämer och annat?

Jag vet också att jag behöver tid, mycket tid – något ingen annan tycks förstå… Jag vet inte hur många scheman jag fått med en ynka timme avsatt för att ”upptäcka spat”. En timme – ha! (Nu var det bara en halvtimme dessutom.) Jag kan ta 5-6 timmar på mig om det vill sig så ;-). Nu hinner man ju sällan det men 1,5-2 är tacksamt om man kan ha i alla fall, nu fick jag drygt 1,5 timme och spat är inte så stort plus att jag ju varit där flera gånger förut så det funkade fint! Men, nog om det nu.

Hotellets alla utrymmen är inredda av Kosta Bodas glasdesigners. Åsa Jungnelius har fått stå för spat. Jag har träffat henne, en ung, tuff tjej som jag genast blev imponerad av. Och så gör hon ju sååå läckra saker! I spaentrén till exempel är det första man möts av en lång rad av stora nagellacksflaskor i glas. Hon gör även läppstift, vaser, glas och en mängd andra saker.

Efter att jag sett mig omkring lite och tagit in det nya styrde jag stegen mot omklädningsrummen. Jag kände mig glad och positiv till att det är så fräscht och fint! När jag hade klätt av mig, hängt in mina saker och var på väg till duschen (ni slarvar väl inte med att duscha innan ni går in i ett spa? hygien är a och o!) så inser jag: var är handdukarna? Jaha, det var bara att ta på sig badrocken igen (tur att jag hade med den från rummet!) och trippa ut i receptionen…grrrr…

Tråkigt när besöket börjar så med ett litet irritationsmoment, oftast gäller det pengen som man måste ha till skåpet där de har sånt system, men nu hade alltså ingen gett mig en handduk fast att jag hade sagt i receptionen att jag skulle gå och byta om för att gå och bada.

Nåja det var snabbt glömt när jag påmindes om att ja men just det – det är ju Kosta som har de fina duscharna med svängda väggar; i det mesta märker man faktiskt att någon tänkt till när det skulle byggas. Men det här med duscharna då: ofta har ju spana sådana här duschlängor med boskapsdjurskänsla (känner mig alltid som en ko eller ett får när jag måste stå på rad bland andra och duscha inför allmän beskådan!) – men här har man med hjälp av en diskret lite välvd vägg i alla fall tagit bort den mesta insynen vilket gör duschupplevelsen betydligt behagligare! Tack för det :-).

Bilden ser lite konstig ut för att jag har plåtat duscharna från båda hållen och lagt bilderna bredvid varandra…inga flådiga produkter i duschen utan endast ”pumpbehållare” med okänt innehåll.

(oj oj oj vilket långt inlägg och vi är bara på duscharna än… :-D)

Kosta Boda Art Hotels spa är inget stort spa. Men det är bra. Framförallt har man som sagt tänkt till. Att kliva in på ett spa utan tanke, utan en röd tråd får mig nervös. En bastu utslängd här, en bubbelpool där, en relaxstol på ett tredje håll…vad ska jag göra; hur ska jag känna – jag blir som sagt helt konfys av sånt!

Så är inte fallet på Kosta Boda Art Hotel tack och lov. Via en lång korridor med blå vågformiga glasplattor (kom ihåg de där glasplattorna, vi återkommer till dem i nästa inlägg) når man först ett relaxrum. Här finns en torrbastu och en ångbastu – båda med glasvägg ut till stora poolområdet. Det finns duschar invid varje bastu och så en radda vilsängar med en gaseld framför en stor glasvägg med vy ut mot poolområdet.

Själva poolområdet har en bar med stolar och bord i ena änden, vilsängar omkring stora poolen och så en mindre varm källa på en förhöjd avsats. Utomhus finns en (blygsamt) uppvärmd pool samt en varmare jacuzzi. De röda trådar jag kan se är dels glaset, dels poolernas form.

Det blå vågformiga glaset från korridoren kommer igen här, Kjell Engman som är designern bakom poolområdet, har också skapat häftiga fiskar på en vägg samt all glaskonst i undervattensutställningen. Ja du läste rätt; på poolbotten finns nio sarkofager innehållande vackert arrangerade föremål som man kan dyka ner och titta på. Dessa sarkofager är nedsänkta så poolbotten är helt slät som en i vanlig pool, fast här finns något spännande att titta på. Man kan låna simglasögon om man vill vilket jag förstås gjorde och dök ner till alla boxar och tittade på ALLT som där fanns! Älskar denna idé!

En annan sak som jag gillar är poolernas former; såväl den lilla ”ön”, mittpartiet, i poolen utomhus liksom stora poolens form och formen på den lilla varma källan – har alla formen av en båt. När man ser det får man ett sammanhang, i alla fall jag känner något slags knäppt lugn av det :-).

Hörde andra klaga över icke-närvaro av någon värdinna i poolområdet och jag kände samma sak på slutet; först var en kvinna där som jobbade i baren, sedan försvann hon och jag letade efter någon att fråga en sak. Hittar man då ingen måste man ut från poolområdet, genom korridoren, genom omklädningsrummet och ut i entrén och bort till receptionen innan man kan få tag i någon. Det är väl det enda opraktiska med spats upplägg.

Hur som helst mådde jag jättebra efter min badsession och var mycket nöjd när jag tänkte på att jag både hade värmt upp muskler och hud i såväl bastur som bad. Nu var det dags för mina behandlingar!

Kommentera gärna

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Spabanken på sociala medier