Jag i den klassiska ”spaposen” på The Spa, Tylösand. Foto: Lisa Marie Green Weijmar.

Fredag till söndag var jag incheckad på Hotel Tylösand. Det låter nästan som om jag varit på rehab, och lite så var det kanske, rock-rehab. 😉 Skämt åsido så var jag där i jobb men eftersom mitt hör till den njutningsfulla sorten så kunde det inte varit en bättre helg.

För dig som inte varit på Hotel Tylösand redan rekommenderar jag att du börjar med att läsa mitt förra inlägg med alla hotellfakta, och sedan poppa tillbaka till detta.

Halmstad flygplats välkomnar med bilder på Roxette. Foto: Heidi Rovén.

Efter att jag och min medföljande väninna passerat en hel vägg med Roxette-foton på Halmstads flygplats (Per Gessle både kommer från och bor där plus är delägare i Hotel Tylösand) blev vi upphämtade i ankomsthallen och körda till hotellet. Där blev vi flott mötta av hotellets VD Elisabeth Haglund, varpå vi började vår vistelse med en härlig lunchbuffé i Restaurang Tylöhus.

Lunchbuffén fick väl godkänt av Spabanks-teamet! Foto: Lisa Marie Green Weijmar.

(Nu stannar vi upp här ett tag i berättelsen. Det var först efteråt jag insåg att Elisabeths närvaro inte var en slump. Inte heller berodde den på mig – även om jag gärna hade velat tro det haha! När jag lite stressad frågade om det var enda chansen för mig att träffa henne under min vistelse, det skulle ju bli helg, småskrattade hon och såg på mig ”helg?” och jag insåg att någon så dedikerad som dessutom ansvarar för ett av Sveriges bästa spahotell tar inte helg!

Någonstans här letade sig också ett minne upp från mitt undermedvetna till en kort hissfärd när jag många år tidigare skulle få se nya strandhuset och de nya hotellrummen. Elisabeth var den som visade mig runt och återigen pratade vi om hur hotellet låg i topp i Spa-Sverige och hur de ändå inte lutade sig tillbaka, utan istället la krut på att förnya och förbättra, just då och kanske därför. Jag minns hur Elisabeth såg på mig med förvåning den gången – luta sig tillbaka? Nä det fanns inte på hennes världskarta! Så nu vet ni vad som skiljer agnarna från vetet…)

Goda smaker, rymligt boende

Grönt är skönt. Och gott. Även privat äter jag mycket mer grönsaker nuförtiden. Foto: Heidi Rovén.

Tillbaka till lunchen. Först åt vi med ögonen, buffén som serverades sprakade av färg och är det något man behöver så här års är det väl en visuell vitamininjektion – dvs färg – när allt bara är grått ute! Smakerna var lika bra de, och vi provade noga av olika sallader och röror.

Faktum är att inte alla lyckas med trenden nu att mestadels satsa på grönt på tallrikarna, det räcker som bekant inte om det inte smakar gott. Men det gjorde det här! Vi hade heller inget asketiskt program utan unnade oss en brownie-bit till dessert, vem kan motstå en bra brownie liksom (och dessa var gudomliga).

Kladdig, mörk, nötfylld – precis som en oemotståndlig brownie ska vara. 😉 Foto: Heidi Rovén.

Deluxe with a view

Gudomligt var också rummet, mitt Deluxe-rum var till mer än belåtenhet med sina generösa ytor (jag trodde faktiskt först att jag hade fått en svit för jag tyckte det var så rymligt!) och i rummet väntade också presenter, god dryck och smarriga snacks…

Mitt rum. Jag hade utan problem kunnat stanna ett par dagar till…
Oj oj oj så bortskämd jag blev! Trevligt välkomstkort fick jag också. Sådant uppskattar jag enormt!

Eftersom jag hade hörnrummet på våning fyra ingick även en stor terrass som jag dock inte nyttjade särskilt mycket tyvärr (november, you know…) samt vidsträckt utsikt som jag tog in desto mer. Att blicka ut i skymning till det här magiska ljuset är sådant som bara naturen kan bjuda på!

Kolla blänket i vattenbrynet längst bort…så fint. Foto: Heidi Rovén.

Badrummet var stort med rymlig dusch, dubbelhandfat, sminkspegel och kroppsvårdsprodukter från Ecologic (samma som jag hade i mitt rum på Furuviks havshotell som jag besökte nyligen med familjen, så gissar att märket är en hotelltrend just nu…).

Badrummet var försett med schampo, balsam och duschgelé från Ecologic, men ingen body lotion.

En magisk flygel och rock-feeling

Även om jag besökt Hotel Tylösand flera gånger förut var det bra att vi fick en rundvisning av hela hotellet inklusive spa. De byggde om en del och förnyade sitt koncept sommaren 2016 så nyheter fanns för mig att upptäcka.

Överallt svarta väggar som ramar in och ger ombonad känsla.

Även delar jag inte sett förut, bland annat ett bibliotek där den flygel står på vilken Per Gessle komponerat låtar som Listen to your heart, Fading like a flower och It must have been love! Rock-känslan slog till igen (även om hans musik kanske egentligen räknas till genren pop…men i alla fall… ;-)).

Pers flygel som skapat den musikmagi han blivit världskänd för! Coolt att den nu får stå på Hotel Tylösand.

Spa-o-clock

Plötsligt hade klockan slagit spa-o-clock! Dags att byta om till arbetskläderna; det vill säga badplagg och badrock! 🙂 Vi gled även ner i hotellets tofflor som vi dock inte blev särskilt förtjusta i – de var obekväma – men jag har fått veta att alternativ eftersöks i detta nu, så med lite tur har de snart hunnit byta.

Jag checkar in på The Spa. Foto: Lisa Marie Green Weijmar.

Allt om mina spaupplevelser och de behandlingar jag testade kommer i ett separat inlägg så jag går istället direkt på kvällens middag som vi åt på samma restaurang där vi åt lunch; Tylöhus. För alla som bokat spapaket ingår en fast trerätters meny, vi testade även det matchande vinpaketet.

Trerätters på Tylöhus

Restaurang Tylöhus bjöd på underhållning till middagen på kvällen, en duktig kvinna spelade piano och sjöng.
  • Förrätt; Sous vide på pilgrimsmussla med rödbetspuré, apelsin och fänkålscrudité.
    Vin: L’ami des Crustacés, Gustave Lorentz 2016 (Alsace, Frankrike).
  • Varmrätt; Örtstekt majskyckling med smörstekta kantareller, sticklök, rosenkål, potatispuré och salviasky.
    Vin: Pasqua Ripasso 2016 Valpolicella Superiore (Venetien, Italien).
  • Dessert; Yoghurtmousse med aprikosmarmelad, rostade mandlar och mynta.
    Vin: Moscato d’Asti. Tenuta del Fant (Piemonte, Italien).

Allt var glutenfritt och varje rätt var märkt med om den innehöll laktos, ägg, nötter och så vidare, föredömligt tyckte jag. Smakerna då? Jo tack. 🙂 Allt var superdupergott.

Sinnena på helspänn. Jaha nu ska vi se vad det här smakar… Foto: Lisa Marie Green Weijmar.

Ska man vara petig tyckte både jag och min väninna att – den perfekt tillagade – pilgrimsmusslan med sin delikata smak inte gifte sig helt smärtfritt tillsammans med övriga ingredienser som tog över lite för mycket.

Jag älskar pilgrimsmusslor! Men denna kombo föll mig inte helt i smaken.

Majskycklingen fick full pott av mig – mör, saftig, fin sås och tillbehör – medan desserten var mycket bättre än den först lät; marmelad tänkte jag, ska jag sitta och äta marmelad till dessert! Men mängden var väl avvägd.

Kycklingen var av mycket god kvalitet, och perfekt tillagad.

När jag fick den lena moussen i munnen och smakerna mötte varandra (särskilt med en sipp av det annorlunda italienska dessertvinet som hade en lätt pärlande nästan kolsyrad känsla) märktes det att någon tänkt till. Särskilt den kanderade mandeln på toppen var pricken över i:t!

Efterrätten som var mycket trevligare i gommen än den lät på pappret. Foto: Heidi Rovén.

Typiskt var det just de tre mandlarna som saknades på min väninnas portion, men när vi påpekade det rättades det till med råge (och en god portion humor); vi fick in en hel skål!

Mätta på både den goda maten och en heldag av härliga upplevelser valde vi därefter sömnen som nästa programpunkt. Återhämtning är en viktig del av spavistelsen! 🙂

Mer om vår härliga spahelg med rocktouch i nästa inlägg!