Sommartid fylls Yasuragi på Hasseludden i Nacka utanför Stockholm av badsugna familjer som på så många andra av landets spahotell. I år är det dessutom 10 år sedan Yasuragi startade sitt koncept Yasuragi Kids. Fram till den 18 augusti anpassas det japanska badet efter barn och familjer som bjuds på en rad olika aktiviteter som familjeyoga, sumobrottning, filmvisning, samurajstig, massagesaga, klangresa, meditation med mera. Barn över 8 år kan även prova vissa behandlingar som exempelvis fiskspa mot en extra avgift.
Med anledning av detta åkte jag i söndags ut till Nacka med min egen familj för att prova på konceptet. Yasuragi har jag förstås besökt många gånger förut och för många år sedan har jag även ”gjort” Yasuragi Kids med lånat barn och skrivit om det i Metro. Men nu var det alltså premiär för min egen son Isac, 3 år, att testa på lite yasuragi (vilket betyder inre ro och harmoni).
Först något om det praktiska. Det går att välja mellan dag/kvällsbesök eller övernattning. Alla barn över 2 år kostar (från 475 kr upp till 12 år) och från 950 kr för äldre barn och vuxna – utan övernattning. Ska man sova över i ett av de japanska rummen är kostnaden från 750 kr för barn mellan 2-12 år och från 1450 kr för övriga. Vi åkte över dagen. Så här var vår dag.
Vi blev jättebra bemötta överallt, all personal var verkligen trevlig och hjälpsam. Att det tog lite tid innan vi kunde ”komma igång” får man väl ha förståelse för, först var vi ju tvungna att checka in (mitt i rusningen när alla andra skulle checka ut) och sedan fick vi lyssna till en badintroduktion och information om dagen. Ganska snart spolierade jag deras schema dock då jag förstod att Isac inte skulle greja att gå runt och bara titta på allt en halvtimme först, hands on! Han ville förstås kasta sig in i lekarna överallt. Jag också 🙂 så snart hade jag istället styrt upp lån av yogakläder så att vi skulle kunna ta av oss våra yukatas (de speciella japanska bomullsrockar man bär när man vistas på Yasuragi, de har även jättesöta små för barn) och ge oss i kast med såväl sumobrottningen som familjeyogan.
I sumobrottningsrummet fanns golvmadrass och sådana där roliga vadderade dräkter så att man ser jättetjock ut. Jag och min man klädde ut oss och så fick Isac brotta ner oss. En succé förstås och snart kiknade vi alla av skratt! Familjeyogan gick inte lika bra, jag hade hoppats att Isac skulle tycka det var kul (hemma ställer han sig i hunden och säger att han gör yoga) men introduktionen var alldeles för tråkig och lång för honom. Jag var faktiskt frågande inför varför de kallar det familjeyoga? Det var en lång pratig och stillasittande introduktionen med information som hur många tusen år yogan är, vikten av andning samt att det pratades ”rotlås” och bäcken och vad det heter på sanskrit (!) – istället för att ha ett lekfullt pass där barnen får prova på att ”vara djur” i olika yogaställningar. Det hade kunnat vara jätteroligt, lekfullt och inspirerande men den tid vi stannade kändes det som ett vanligt vuxenyogapass. Snart hoppade Isac runt och pillade på brinnande lyktor, byggde koja av yogamattan och började morra som ett lejon! Vi blev därför tvungna att lämna salen innan yogan ens hade börjat med allt vårt pick och pack.
Ja, allt ”pick och pack” var en annan historia som tyvärr inledningsvis ledde till en hel del frustration hos oss vuxna. Man ska ju bära sina saker i korgar när man är på Yasuragi. Ofta står dessa korgar utanför ens rum eller så hittar man dem i badet, men dels är det ganska långt dit och vi som började på de övre planen med de andra aktiviteterna fick därför istället bära omkring på sakerna i famnen till en början. Att försöka hålla i handdukar (3 set x 2 handdukar), tofflor till alla, badkläder i hala plastpåsar, sonens sandaler som han förstås sparkat av sig, våra yukatas när vi inte hade dem på oss samt våra egna kläder som vi tagit av oss när vi bytt om till de lånade yogakläderna, simpuffar till Isac – också i hala påsar eftersom de var nya och ouppackade, handväska, kameraväska… det var ett berg som skulle balanseras, hållas fast och samlas upp varje gång man släppt ner dem. Till slut gick vi ner till badet och låste in allt i skåp där men det är rätt långt dit så förmiddagen kändes som en enda lång bökig vandring mellan olika rum i gråa korridorer medan jag tappade saker och försökte hålla ordning på sonen.
Ja det glömde jag – vi var en stund i pysselrummet också där vi skulle bygga en drake men tiden räckte inte till så vi fick låta den ligga och glömde sedan tyvärr att gå tillbaka och slutföra den. Drakbygget var i alla fall pedagogiskt och det fanns gott om material så för lite större barn med tålamod att sitta still var det säkert toppen. Isac lugnade sig dock också och ville gärna klistra och klippa, även om det inte alltid skedde där vi visade att han skulle göra det :-).
Eftersom vi hade velat testa familjeyogan så hade tiden varit för knapp för bad före lunch. Efter yogaförsöket var tiden också för knapp så vi gick istället ut för att testa samurajstigen. För ett par år sedan fixade Yasuragi till en fin naturstig utanför huset med nya växter, lite vajande bambu, ett minivattenfall, små skyltar, en portal av flätade grenar samt en byggd slags aktivitetsplats i skogen. Isac ignorerade glatt mina försök att få honom att lyssna till budskapet ”smyga som en samuraj”. Han tjoade, tjimmade, kutade, hade snart hoppat ur sin yukata som han slängde bort, flaxade runt halvnaken i naturen glad som en fri fågel och innan jag visste ordet av satt han nästan nere vid en privat villa och åt upp några av säsongens första små blåbär han hittat.
Jag å andra sidan var frustrerad till max, stressad över sonens uppspelta beteende och oförståelse inför att man ska bete sig lugnt på spa! Myrorna hängde i klasar på mina fötter och ben (det är hysteriskt mycket myror på samurajstigarna) och det var bara tur att de inte bet mig, då hade jag nog åkt hem! Det var faktiskt min man som lugnade mig (nåja, lite i alla fall) med att påpeka att jag skulle titta på vår söta son som faktiskt hade hur kul som helst! Må vara att han är för liten för att anamma och greppa Yasuragi-konceptet men nog gjorde han det mesta utav det i alla fall och nog hade han kul!
Till slut var det dags för lunch och vi begav oss upp till restaurangen, Isac fortfarande i ett ganska stökigt läge. Att studera menyn var det inte tal om men när jag följde med honom till barnbuffébordet plockade han hur fint som helst av det han tyckte såg gott ut (vilket inte var så mycket) utan att spilla en bit. Barnbuffén får inte något vidare betyg av vare sig mig eller Isac; han tycker inte om köttfärsås eller köttbitar, inte heller hårdstekta köttspett – utan tog några tomater, morot- och gurkstavar samt spaghetti. Jag la dessutom på ett par fyllda ”knyten” som jag hoppades att han skulle äta. Han fick i sig en del men inget mättande, och de där knytena verkade ha varit kryddade med vitlök att döma på hans andedräkt efteråt. (Jag fick i honom lite frukt i spat senare men den bristande lunchen skulle straffa sig senare…). Själv åt jag en misosoppa och ett par bitar sashimilax till förrätt, och panerad tofu och ugnsrostade betor samt blomkålscreme till huvudrätt. Kristofer åt sushi. Vi var båda nöjda.
Äntligen begav vi oss sedan till badet. Egentligen ogillar jag att bada direkt efter maten men eftersom vi hela tiden försökte ta hänsyn till sonen och jag visste att hans ork skulle tryta fram på eftermiddagen var det lika bra att gå innan det blev försent. Isac var fortfarande på lika bra humör som mitt var dåligt, men när vi väl satt på våra pallar i tvagningsrummet och jag såg hans intensiva fokus och lek med allt vatten och byttorna så rann det mesta av mig. Barn är fantastiska! Dessutom har dofter som bekant kraftfull effekt på mig och när jag väl kände den bekanta typiska ”Yasuragidoften” från tvagningstvålen släppte ytterligare lite av stressen. Den sista negativa energin lät jag sköljas av mig med varje bunke varmt vatten jag hällde över mig – precis som man ska enligt den japanska seden.
Jag vill också passa på att tillägga att jag verkligen gillar deras tvål, schampo och balsam! Det finns många specialtillverkade produkter därute på olika spa som är helt värdelösa även om en del må vara hur ekologiska som helst. Med det här schampot och balsamet var mitt hår inte bara rent och väldoftande efteråt utan också glansigt och lättskött. Skulle lugnt kunna ha samma produkter hemma, särskilt med den där sköna doften!
Höjdpunkten på vår dag blev sedan precis som väntat badet! Först höll jag inte på att få ut honom i det stora badet för att han njöt så av de varma källorna inne i damomklädet. Han stönade ljudligt ”ahhhh” och ”åhhhh” medan han lät armarna flyta sakta i vattnet. Det var underbart att se honom. Sedan ute i stora bassängen simmade jag med Isac hängande på min rygg. Vi vilade också en stund i den varma källan inomhus ovanför stora bassängen liksom länge, länge i alla de olika utomhuskällorna. Isac satt förstås inte still särskilt länge men var 100 gånger mer lugn där än tidigare och tyckte verkligen om det. Särskilt av att både han sin mamma och sin pappa där samtidigt och deras fulla uppmärksamhet. Och där har ju Yasuragi verkligen lyckats i sitt syfte; att hela familjen ska få en lugn stund tillsammans där man varvar ner och kommer till ro.
Slutligen var det dags att gå och tyvärr var det nu det brast för Isac, jag kände själv att energin tröt trots lunchen, nu var det dags för påfyllning av ny energi. Efter mycket skrik om magont, sömn, åka hem och ömsom frys ömsom rädsla för hårtvätt var vi till slut rena, torra och påklädda. Vår sista anhalt innan parkeringen och hemfärd med bilen blev ett litet test av deras nya rawfood-disk i spareceptionen/shopen. Jag hade trott att vi skulle få mumsa mera morötter och riven vitkål men så var det som tur var inte! 🙂 Yasuragis rawfood består av söta, läckra bitar, bollar och stavar med smak av mandel, blåbär och choklad. Sötningen är helt naturlig med agave. Priserna är rätt höga; 25 kr per bit, men de är mättande, otroligt energirika och supergoda. Min favorit var ganachetårtan!
Sammanfattningsvis är Yasuragi Kids å ena sidan ett bra och mycket trevligt familjekoncept. Å andra sidan känns det för mig lite motsägelsefullt; allt sägs vara på barnens villkor men överallt står det att det ska råda lugn och ro, att man ska vara tyst etc. Det är bra att lära barnen detta och att hjälpa dem att komma ner i varv, ja – men som förälder blev i alla fall jag bara jättestressad när min son inte kunde förstå och leva upp till det utan stojade på som vanligt. Jag skulle därför rekommendera detta för familjer med äldre barn. Att betala 475 kr för en 2- eller 3-åring känns dessutom galet. Säkert kan det också funka för familjer med väldigt stillsamma barn. Och samtidigt; ingen klagade på oss och Isac hade som sagt hur kul som helst. Stressen låg hos mig, ingen annan.
Isac sammanfattade det hela rätt bra själv (och jag är så stolt över honom för den kloka sammanfattningen som kom helt spontant): när vi lämnade Yasuragi sa han ”Yasuragi var jättekul!” och så imorse igen ”Det var jättekul att leka på Yasuragi, men maten var inte bra – den var för pepprig.” Det var hans sätt att säga att de där knytena var för starkt kryddade.
Så, när Isac blir lite äldre, och barnbuffén förhoppningsvis blivit lite bättre åker vi med glädje tillbaka. Innan dess ska mamma ha mediterat sig lugn, tränat på sin mindfulness och själv åkt på spa för att nå större visdom och insikt. Alla hittar sin väg till inre ro och harmoni, även om den för en treåring inte ser ut som alla andras!